I dagens värld har Albert Robson blivit ett relevant ämne av stort intresse för en bred publik. Oavsett om vi talar om Albert Robson i sammanhanget politik, vetenskap, kultur eller något annat område, är dess betydelse och inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Albert Robson, dess utveckling över tid, såväl som dess inverkan på dagens samhälle. Från sitt ursprung till nutid har Albert Robson spelat en avgörande roll för att forma världen vi lever i, och det är avgörande att förstå dess räckvidd och betydelse idag.
Albert Robson | |
![]() | |
Född | 25 oktober 1821 Sankt Nikolai församling |
---|---|
Död | 4 februari 1892 (70 år) Jönköpings östra församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet ![]() |
Sysselsättning | Politiker, brukspatron, disponent, bruksägare |
Befattning | |
Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1879–1884) | |
Politiskt parti | |
Inget | |
Maka | Agnes Johana Rütterskiöld (g. 1848–) |
Barn | Karl Albert Robson (f. 1851) Olof August Rutger Robson (f. 1854) |
Föräldrar | Carl Magnus af Robson Maria Carolina Burenstam |
Redigera Wikidata |
Olof Albert Robson (i riksdagen kallad Robson i Aspa bruk), född 25 oktober 1821 i Stockholm, död 4 februari 1892 i Jönköping, var en svensk disponent och riksdagsman.
Robson blev student vid Uppsala universitet 1839 och var verksam inom militären fram till 1848. Han var disponent vid Aspa bruk i Örebro län och vid Ölands alunbruk åren 1848–1888. Han var också ledamot (från 1877) och från 1879 ordförande i direktionen över Hjälmare kanal.
Robson var 1878–1884 ledamot av första kammaren, invald i Örebro läns valkrets.