I den här artikeln ska vi noggrant utforska ämnet Alanäs socken, som har genererat stort intresse och genomslag inom olika samhällsområden. Från dess ursprung till de senaste trenderna kommer vi att fördjupa oss i detta fascinerande ämne för att erbjuda en komplett och uppdaterad bild av dess betydelse och relevans idag. Genom en detaljerad och rigorös analys kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna från experter på området, såväl som de implikationer och konsekvenser som Alanäs socken kan ha på vårt dagliga liv. Utan tvekan kommer denna artikel att vara av stort intresse för alla som är intresserade av att fördjupa sina kunskaper om Alanäs socken och förstå dess inverkan på dagens samhälle.
Alanäs socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Jämtland |
Kommun | Strömsunds kommun |
Bildad | 1808 |
Area | 918 kvadratkilometer |
Upphov till | Alanäs landskommun Alanäs församling |
Motsvarar | Alanäs distrikt |
Tingslag | Jämtlands norra domsagas tingslag (–) Hammerdals tingslag (–) |
Karta | |
Alanäs sockens läge i Jämtlands län. | |
Koordinater | 64°09′55″N 15°41′24″Ö / 64.16527778°N 15.69°Ö |
![]() Socknen i häradet/länet. | |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 2516 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Alanäs distrikt |
Redigera Wikidata |
Alanäs socken i Jämtland är sedan 1974 en del av Strömsunds kommun och motsvarar från 2016 Alanäs distrikt.
Socknens areal är 917,70 kvadratkilometer, varav 767,95 land. År 2000 fanns här 468 invånare. Kyrkbyn Alanäset med sockenkyrkan Alanäs kyrka ligger i socknen.
Alanäs socken bildades 1808 genom en utbrytning ur Ströms socken.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Alanäs församling och för de borgerliga frågorna till Alanäs landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ströms landskommun som sedan 1974 uppgick i Strömsunds kommun. Församlingen uppgick 2013 i Ström-Alanäs församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Alanäs, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.
Alanäs socken ligger kring Flåsjön och dess tillflöde Fånån. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en kuperad skogsbygd som i Blomsterberget och Bunkfjället i norr når 740 meter över havet. Länsväg 342 genomkorsar socknen.
Alanäs socken har sin sydligaste punkt i sydost, strax öster om orten Lövberga. Denna del av socknen genomkorsas av europaväg 45 och av Inlandsbanan. I sydpunkten ligger "tresockenmötet" Alanäs-Ström-Bodum. Socknen avgränsas här i öster av Bodums socken. Gränsen mellan Alanäs och Bodum är cirka 15 km lång och går norrut till trakten av Svanavattnet (290 m ö.h.). Mellan Svanavattnet och Billingtjärnarna ligger "tresockenmötet" Alanäs-Bodum-Tåsjö. Härifrån avgränsas socknen i nordost av Tåsjö socken, som i likhet med Bodums socken ligger i Ångermanland. I sydväst och i väster avgränsas socknen av Ströms socken. I dess södra del har socknen byarna Havsnäs, Alanäset och Gubbhögen, vilka alla ligger längs Flåsjöns sydvästra sida. Cirka åtta km sydväst om Gubbhögen ligger byn Ringvattnet och längre västerut i socknen ligger Lidsjöberg. Lidsjöberg ligger invid Gärdsjön (287 m ö.h.), som är en del av Ströms Vattudal. I norr, strax söder om Blomsterberget, ligger byn Harrsjön. Längst upp i nordväst ligger Fånsjön (377 m ö.h.). Strax väster om lågfjället Midsommarfjället ligger ett "fyrsockenmöte", Alanäs-Ström-Frostviken-Tåsjö. Alanäs socken gränsar dock inte mot Frostvikens socken, utan denna sticker endast ned som en spets mellan Ströms socken och Tåsjö socken på platsen i fråga.
Namnet (1680 Ahlanääs) kommer från kyrkbyn. Efterleden näs syftar på det näs i Flåsjön där kyrkan och byn ligger. Förleden har en något oklarare tolkning. Sannolikt har det med det gamla verbet ala 'avla' att göra. Det finns en belagd sammansättning alakräk, som betyder 'avelskreatur', och namnet skulle då kunna betyda 'näset där man har avelskreatur'. Före 2 september 1936 skrevs namnet även Alanäsets socken.
Från stenåldern finns boplatser, och fångstgropar.
Från medeltiden och framåt var Alanäs avradsland för bönderna i Ström, och området fick fast befolkning först under 1600-talet, delvis genom så kallad finnkolonisation.
1923 hade Alanäs socken 1 909 invånare på ytan 917 km². 1923 hade socknen endast 733 hektar åker men hela 66 300 hektar skogsmark.
Befolkningsutvecklingen i Alanäs socken 1810–2000 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 149 | |||
1820 | 271 | |||
1830 | 290 | |||
1840 | 317 | |||
1850 | 423 | |||
1860 | 555 | |||
1870 | 777 | |||
1880 | 1 000 | |||
1890 | 1 273 | |||
1900 | 1 534 | |||
1910 | 1 715 | |||
1920 | 1 892 | |||
1930 | 1 958 | |||
1940 | 1 881 | |||
1950 | 1 678 | |||
1960 | 1 496 | |||
1970 | 989 | |||
1980 | 717 | |||
1990 | 614 | |||
2000 | 468 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. |
|