Al-Hudayda
I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska det fascinerande livet för Al-Hudayda. Från dess början till dess inverkan idag har denna figur/tema/datum lämnat en outplånlig prägel på historien. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i de mest intima detaljerna i hans karriär, och analysera hans roll i olika sammanhang och hans inflytande inom olika områden. Följ med oss på denna spännande resa för att upptäcka alla hemligheter och kuriosa som omger Al-Hudayda, och förbered dig på att bli överraskad av hans arv.
| Al-Hudayda | |
 Provinsen al-Hudayda
| |
| Land |  Jemen
|
|---|---|
| Indelning | al-Hudayda |
| Folkmängd | 402 560 (2004-12-16)[1] |
| Geonames | 79415 |
 | |
al-Hudayda (arabiska: الحديدة), eller Hodeidah, är den fjärde största staden i Jemen. Den har omkring 400 000 invånare och är huvudort i provinsen al-Hudayda. Staden ligger vid Röda havet och är en viktig hamnstad, med exportprodukter som kaffe och skinn. Här finns också en fiskehamn.[2]
Historia
Staden utvecklades som hamnstad från 1849, då den ockuperades av Osmanska riket, och blev betydande på bekostnad av Mocka.[2]
År 1914, under första världskriget, etablerade tyska trupper under major Othmar von Stotzingen en kommunikationsstation i staden som användes under arabiska revolten för att kunna vidarebefordra kommunikation mellan Istanbul och Tyska Östafrika, samt för att kunna sända propaganda till Sudan, Somaliland och Etiopien.[3]
Efter att staden drabbats av en allvarlig brand i januari 1961 som förstörde stora delar av den återuppbyggdes den, mer specifikt hamnområdet, med sovjetisk hjälp. En väg till Sanaa blev färdig samma år. al-Hodayda var en sovjetisk flottbas under 1970- och 1980-talen.
Under Jemenkriget (pågående sedan 2014) har staden varit en viktig hamn för mat och humanitär hjälp.[2]
Källor
- ^ GeoHive: Yemen Arkiverad 21 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. På engelska, läst 26 mars 2016
- ^ ”al-Hudaydah”. Store norske leksikon. http://snl.no/al-_Hudaydah. Läst 21 juli 2024.
- ^ Waugh, Sir Telford (1937). Royal Central Asian Journal Volume XXIV part II. sid. 313
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.