Agustín de Iturbide

I dagens värld är Agustín de Iturbide en fråga som har fångat samhällets uppmärksamhet i stort. Med ett genomslag som överskrider gränser och täcker olika områden har Agustín de Iturbide blivit ett centralt diskussions- och debattämne. Oavsett om det beror på sitt inflytande på populärkulturen, sin relevans inom affärsområdet eller sin påverkan på det dagliga livet, har Agustín de Iturbide lyckats positionera sig som en grundläggande del i samtida diskurs. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Agustín de Iturbide, och analysera dess betydelse, konsekvenser och framtid i en värld som fortsätter att utvecklas i snabb takt.

Agustín I
Regeringstid 19 maj 1822–19 mars 1823
Företrädare Titeln skapad
Efterträdare Monarkin avskaffades
Övergångsregering (kronologiskt)
Maximilian I av Mexiko
(som kejsare)
Gemål Ana María de Huarte y Muñiz
Personnamn Agustín Cosme Damián de Iturbide y Arámburu
Ätt Iturbide
Far José Joaquín de Iturbide y Arreguí
Mor María Josefa de Arámburu y Carrillo de Figueroa
Född 23 september 1783
Morelia, Michoacán
Religion Katolik
Namnteckning
Död 19 juli 1824 (40 år)
Padilla, Tamaulipas

Agustín Cosme Damián de Iturbide y Arámburu, född 27 september 1783 i Morelia, Michoacán, död 19 juli 1824 i Padilla, Tamaulipas, var en mexikansk politiker och militär.

Iturbide var son till en i Mexiko inflyttad spansk aristokrat, ingick vid femton års ålder i armén men hade trots kunskaper och duglighet endast blivit befordrad till subalternofficer. När samma år upproret mot Spanien började, stred Iturbide tappert på den kungatrogna sidan, blev general och 1814 befälhavare över norra armén. Iturbide blev 1816 avsatt på grund av maktmissbruk men återfick befälet 1820, Iturbide slöt sig nu till upproret på grundval av det konstitutionellt-monarkistiska Iguala-programmet. Hans trupper besatte 1821 huvudstaden och Iturbide utsågs till provisorisk regeringschef. Den 21 juli 1822 lät han utropa sig till kejsare med namnet Agustín I.

Då oppositionen inte ville tystna, lät Iturbide upphäva kongressen. Den republikanska stämningen i landet var dock stark. När Iturbides egna befälhavare – bland annat Antonio López de Santa Anna – revolterade, blev hans ställning ohållbar. År 1823 nedlade han regeringen mot löfte om årlig pension och avreste till Europa. Då han 1824 återvände för att återta makten, tillfångatogs han och arkebuserades.

Källor