Agavesläktet

I dagens värld är Agavesläktet ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Från dess ursprung till dess påverkan på samhället har Agavesläktet varit föremål för studier och debatt inom olika områden. Med tiden har Agavesläktet utvecklats och anpassats till förändringar och behållit sitt inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska vikten av Agavesläktet, analysera dess olika dimensioner och dess relevans i den samtida världen. Genom en omfattande analys kommer vi att söka bättre förstå betydelsen av Agavesläktet och dess inflytande på vårt samhälle.

Agavesläktet
Drottningagave (A. victoria-reginae)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningSparrisordningen
Asparagales
FamiljAgaveväxter
Agavaceae
SläkteAgavesläktet
Agave
Vetenskapligt namn
§ Agave
AuktorLinné, 1753
Arter (urval)


Agavesläktet (Agave) är ett släkte med suckulenta växter i familjen sparrisväxter., med cirka 200 arter utbredda från södra USA till Västindien, Centralamerika och tropiska Sydamerika. Några få arter odlas som krukväxter i Sverige.

De karaktäriseras av hög, förvedad stam och tjocka, taggiga, tuvade blad. Alla arterna har sina naturliga utbredningsområden i de varma trakterna i Amerika, till exempel Mexiko.

Användning

Många arter är populära krukväxter och används ofta som imponerande solitärer i sommarplanteringar och urnor.

En av de historiskt mest betydelsefulla naturfibrerna, sisal, som använts till rep, mattor m.m., kommer från sisalagave (Agave sisalana).

Tequila tillverkas av tequilaagave (A. tequilana). Agave ingår med minst 51% i spritdrycken. "Tequila 100% de agave" är gjord på enbart agave som råvara.

Andra agave-arter används till spritdrycken mescal. Följande arter används som mescal-råvara:

Produktion

Rapporterade producenter av agave (alla sorter)
Nr Område Produktion
(ton)		 Andel
(%)
1 Colombia Colombia &&&&&&&&&&013922.&&&&&013 922 36,47
2 Mexiko Mexiko &&&&&&&&&&&06028.&&&&&06 028 15,79
3 Nicaragua Nicaragua &&&&&&&&&&&05629.&&&&&05 629 14,75
4 Ecuador Ecuador &&&&&&&&&&&04528.&&&&&04 528 11,86
5 Filippinerna Filippinerna &&&&&&&&&&&03970.&&&&&03 970 10,40
6 Kuba Kuba &&&&&&&&&&&02248.&&&&&02 248 5,89
7 El Salvador El Salvador &&&&&&&&&&&01738.&&&&&01 738 4,55
8 Guatemala Guatemala &&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 0,29
Total världsproduktion &&&&&&&&&&038173.&&&&&038 173 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2019.

Dottertaxa till Agave, i alfabetisk ordning

" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri

Källor

  1. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (19 mars 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17087398. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Rubriken "Agave fibres nes" inkluderar enligt källan: Agave foetida, Agave fourcroydes, Agave lecheguilla, Agave cantala, Agave americana, Agave letonae
  3. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 22 december 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 februari 2021. 

Externa länkar