I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Adolphe Billault på djupet, med syftet att ge en bred och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Vi kommer att analysera dess ursprung, dess påverkan på samhället, dess implikationer inom olika områden, samt framtida trender och perspektiv relaterade till Adolphe Billault. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att närma oss detta ämne från olika vinklar för att erbjuda våra läsare en komplett och balanserad förståelse. Den här artikeln föreslås som en omfattande guide för alla som är intresserade av att skaffa sig gedigen och uppdaterad kunskap om Adolphe Billault, och det förväntas att den kommer att vara användbar både för specialister inom området och för dem som närmar sig detta ämne för första gången .
Adolphe Billault | |
![]() | |
Född | 12 november 1805[1][2] Vannes, Frankrike |
---|---|
Död | 13 oktober 1863[1][2] (57 år) Basse-Goulaine, Frankrike |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | juridiska fakulteten i Rennes ![]() |
Sysselsättning | Advokat, politiker |
Befattning | |
Député de la Loire-Atlantique (1837–1849) Bâtonnier (1838–) Député de l'Ariège (1852–1854) Président du Corps législatif (1852–1854) Frankrikes inrikesminister Napoleon III:s tredje regering (1854–1858) Senator i andra franska kejsardömet (1854–1863)[3] Frankrikes inrikesminister Napoleon III:s tredje regering (1859–1860) Minister without portfolio of France Napoleon III:s tredje regering (1860–1863) Frankrikes statsminister Napoleon III:s tredje regering (1863–1863) | |
Maka | Françoise Bourgault-Ducoudray |
Barn | Fanny Billault (f. 1832) Marie Billault (f. 1833) |
Föräldrar | Augustin Billault Marie-Rose Jamet du Kergoët |
Utmärkelser | |
Storkors av Hederslegionen (1857)[4] Storkorset av Karl III:s orden Kommendör av Nederländska Lejonorden Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden Meschidie-orden | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Auguste Adolphe Marie Billault, född 12 november 1805, död 13 oktober 1863, var en fransk jurist och politiker.
Billault invaldes 1837 i deputeradekammaren, där han än röstade med oppositionen, än med regeringspartiet, och var 1840 understatssekreterare hos Adolphe Thiers, varefter han fram till februarirevolutionen 1848 i synnerhet bekämpade François Guizot. År 1848 hade han säte i den konstituerade nationalförsamlingen. Som förtrogen till prins Louis Napoléon insattes han efter statskuppen 2 december 1851 i den lagstiftande kåren och blev samma år dess president. 1854 utnämndes han av Napoleon till inrikesminister och ledamot av senaten. Som sådan kvarstod han med ett kort avbrott till slutet av 1860, då han blev minister utan portfölj med särskild uppgift att försvara kejsarens politik inför representationen. Billaults skrifter och tal tillsammans med ett biografiskt förord utgav efter hans död av A. Huet.