Adolphe Billault

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Adolphe Billault på djupet, med syftet att ge en bred och detaljerad vision av detta ämne som är så relevant idag. Vi kommer att analysera dess ursprung, dess påverkan på samhället, dess implikationer inom olika områden, samt framtida trender och perspektiv relaterade till Adolphe Billault. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att närma oss detta ämne från olika vinklar för att erbjuda våra läsare en komplett och balanserad förståelse. Den här artikeln föreslås som en omfattande guide för alla som är intresserade av att skaffa sig gedigen och uppdaterad kunskap om Adolphe Billault, och det förväntas att den kommer att vara användbar både för specialister inom området och för dem som närmar sig detta ämne för första gången .

Adolphe Billault
Född12 november 1805[1][2]
Vannes, Frankrike
Död13 oktober 1863[1][2] (57 år)
Basse-Goulaine, Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidjuridiska fakulteten i Rennes
SysselsättningAdvokat, politiker
Befattning
Député de la Loire-Atlantique (1837–1849)
Bâtonnier (1838–)
Député de l'Ariège (1852–1854)
Président du Corps législatif (1852–1854)
Frankrikes inrikesminister
Napoleon III:s tredje regering (1854–1858)
Senator i andra franska kejsardömet (1854–1863)[3]
Frankrikes inrikesminister
Napoleon III:s tredje regering (1859–1860)
Minister without portfolio of France
Napoleon III:s tredje regering (1860–1863)
Frankrikes statsminister
Napoleon III:s tredje regering (1863–1863)
MakaFrançoise Bourgault-Ducoudray
BarnFanny Billault (f. 1832)
Marie Billault (f. 1833)
FöräldrarAugustin Billault
Marie-Rose Jamet du Kergoët
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen (1857)[4]
Storkorset av Karl III:s orden
Kommendör av Nederländska Lejonorden
Storkorsriddare av Sankt Mauritius och Sankt Lazarusorden
Meschidie-orden
Namnteckning
Redigera Wikidata

Auguste Adolphe Marie Billault, född 12 november 1805, död 13 oktober 1863, var en fransk jurist och politiker.

Billault invaldes 1837 i deputeradekammaren, där han än röstade med oppositionen, än med regeringspartiet, och var 1840 understatssekreterare hos Adolphe Thiers, varefter han fram till februarirevolutionen 1848 i synnerhet bekämpade François Guizot. År 1848 hade han säte i den konstituerade nationalförsamlingen. Som förtrogen till prins Louis Napoléon insattes han efter statskuppen 2 december 1851 i den lagstiftande kåren och blev samma år dess president. 1854 utnämndes han av Napoleon till inrikesminister och ledamot av senaten. Som sådan kvarstod han med ett kort avbrott till slutet av 1860, då han blev minister utan portfölj med särskild uppgift att försvara kejsarens politik inför representationen. Billaults skrifter och tal tillsammans med ett biografiskt förord utgav efter hans död av A. Huet.

Källor

Noter

  1. ^ senat.fr, senat.fr-ID: senateur-2nd-empire/billault_adolphe_augustin_marie0015e2.
  2. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 9436, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ senat.fr, senat.fr-ID: senateur-2nd-empire/billault_adolphe_augustin_marie0015e2, läst: 23 april 2022.
  4. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.