Adolf Hellander

I dagens värld har Adolf Hellander blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Adolf Hellander fångat uppmärksamheten hos otaliga människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Adolf Hellander, och analysera dess utveckling över tiden, dess många aspekter och dess innebörd idag. Från ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka förstå vilken roll Adolf Hellander spelar i våra liv och hur det har format den värld vi känner.

Ej att förväxla med Adolf Helander.
Adolf Hellander
Adolf Hellander, 1878
Adolf Hellander, 1878
FöddAdolf Klemens Hellander
2 maj 1848
Stockholm
Död30 september 1906 (58 år)
Stockholm
MakaAnna Charlotta Jansson

Adolf Klemens Hellander, född 2 maj 1848 i Stockholm, död 30 september 1906 på samma ort, var en svensk skådespelare och författare.

Biografi

Hellander antogs till Kungliga teaterns elevskola den 15 september 1866, men stannade där endast i ett år. 1867–1868 var han engagerad hos Constantin Rohde vid Mindre teatern i Göteborg och 1868–1869 hos Ludvig Josephson och Fritz Ahlgrensson vid Mindre (Hammerska) teatern i Stockholm. Han debuterade på Kungliga Dramatiska Teatern den 15 april 1869 som Paul i Saint-Rémys komedi Ur askan i elden. Han stannade vid den kungliga scenen till 1873. Hösten samma år engagerades han hos Wilhelm Åhman vid Nya teatern i Göteborg, och hösten 1874 hos Edvard Stjernström vid Nya teatern i Stockholm, där han blev kvar i tio år. Hellander skrev även för teatern, och gav ut flera memoarböcker om sitt teaterliv. Efter teaterkarriären blev han tidningsman. Han avled på Stockholms sjukhem den 30 september 1906.

Vid Kungliga Dramatiska Teatern gjorde han bland annat rollerna Masham i Eugène Scribes Ett glas vatten och Löjtnant Arvid i Frans Hedbergs Majorens döttrar. Det var dock först hos Stjernström som han gjorde sig mer bemärkt, och på Nya Teatern spelade han roller som titelrollen i Josef Julius Wecksells Daniel Hjort, Håkan Håkansson i Henrik Ibsens Kungsämnena, titelrollen i August von Kotzebues Gustav Vasa, Hertig Fredrik Adolf i Frans Hedbergs Glanskis, Erik Tegel i Gustav III:s Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna, Måns Bengtsson i August Blanches Engelbrekt och hans dalkarlar och Wurm i Friedrich Schillers Kärlek och kabal.

Hellander gifte sig sommaren 1874 med skådespelerskan Anna Charlotta Jansson.

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Teater
1875 Löjtnant Hamar Ett handelshus
Bjørnstjerne Bjørnson		 Nya teatern
Tadelskolan
Richard Brinsley Sheridan		 Nya teatern
Erik Jöransson Tegel Siri Brahe och Johan Gyllenstierna
Gustav III		 Nya teatern
1876 Maken Mellan barken och trädet
Ernst Lundquist		 Nya teatern
Karl XII Karl XII på hemfärden
James Planché		 Nya teatern
Kotteriernas makt
Eugène Scribe		 Nya teatern
1877 Bedragare och bedragne
Parainetes (pseudonym)		 Nya teatern

Referenser

Fotnoter

  1. ^ ”Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 3. 18 februari 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-02-18/3088/3. Läst 30 juli 2015. 
  2. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 maj 1875. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1875-05-07/3151/2. Läst 30 juli 2015. 
  3. ^ ”Teater”. Aftonbladet: s. 3. 29 september 1875. http://tidningar.kb.se/4112678/1875-09-29/edition/0/part/1/page/3. Läst 1 april 2017. 
  4. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 maj 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-05-23/3470/2. Läst 14 augusti 2015. 
  5. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 24 oktober 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-10-24/3599/2. Läst 17 augusti 2015. 
  6. ^ ”Teater och musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 december 1876. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1876-12-04/3634/2. Läst 17 augusti 2015. 
  7. ^ ”Teater”. Aftonbladet: s. 2. 5 juni 1877. http://tidningar.kb.se/4112678/1877-06-05/edition/0/part/1/page/3/. Läst 1 april 2017. 

Källor

  • Johannes Svanberg (1918). ”Adolf Klemens Hellander”. Kungl. teatrarne under ett halft sekel 1860-1910: personalhistoriska anteckningar, andra bandet. Nordisk Familjebok. sid. 27 
  • Adolf Klemens Hellander i Adolf Lindgren och Nils Personne, Svenskt porträttgalleri (1897), volym XXI. Tonkonstnärer och sceniska artister
  • : Skolpojksminnen med flera glada hågkomster från flydda dagar af en gammal skådespelare förf. till "Från mitt teaterlif". Stockholm 1899.

Externa länkar