Adlerfelt

I dagens värld är Adlerfelt ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett stort antal människor. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället, dess inverkan på populärkulturen eller dess betydelse i historien, har Adlerfelt blivit ett ämne av intresse för många. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Adlerfelt, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande inom olika områden. Genom detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka belysa detta ämne och ge ett tydligt och heltäckande perspektiv för våra läsare.

Adliga ätten Adlerfelt
Ursprungsamma ursprung som adlade ätten Trafverhielm nr 1036 [1]
Adlad1693
Utgrenad ifriherrliga ätten Adlerfelt nr 178[1]
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1693
GradAdlig ätt nr 1272
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1808
SvärdssidanPeter Maximilian (1735-1808)
SpinnsidanElisabet Adlerfelt, fröken, död 1787
Frherrliga ätten Adlerfelt
Förgrenad urAdliga ätten Adlerfelt genom Per Adlerfelt
UpphöjdFriherrlig 1720-02-29, introducerad . Utdöd 1769-01-20.
StamfarPer Adlerfelt (1680-1743), friherre 1720
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1720
GradFriherrlig ätt nr 178
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1799, svärdssidan 1769
SvärdssidanCarl Adlerfelt (1719–1769), död 1769, men vapnet blev vid begravningen i S:t Petri kyrka ej krossat, emedan hans änka var i havande tillstånd
SpinnsidanCarolina, född posthuma 1769 i Stockholm, död 1799

Adlerfelt är en svensk adlig släkt som härstammade från Finland.

År 1693 adlades hovkamreraren Carl Johansson med namnet Adlerfelt. Hans son Per (1680–1743) blev år 1720 friherre.[2]

Den friherrliga ätten slocknade 1769 och den adliga 1808.

Bland ättens övriga medlemmar märks:

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Adlerfelt, 1904–1926.

Noter