I dagens värld är Adlerfelt ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett stort antal människor. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället, dess inverkan på populärkulturen eller dess betydelse i historien, har Adlerfelt blivit ett ämne av intresse för många. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Adlerfelt, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande inom olika områden. Genom detaljerad och uttömmande analys kommer vi att försöka belysa detta ämne och ge ett tydligt och heltäckande perspektiv för våra läsare.
Adliga ätten Adlerfelt | |
Ursprung | samma ursprung som adlade ätten Trafverhielm nr 1036 [1] |
---|---|
Adlad | 1693 |
Utgrenad i | friherrliga ätten Adlerfelt nr 178[1] |
![]() | |
Introducerad | 1693 |
Grad | Adlig ätt nr 1272 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1808 |
Svärdssidan | Peter Maximilian (1735-1808) |
Spinnsidan | Elisabet Adlerfelt, fröken, död 1787 |
Frherrliga ätten Adlerfelt | |
Förgrenad ur | Adliga ätten Adlerfelt genom Per Adlerfelt |
---|---|
Upphöjd | Friherrlig 1720-02-29, introducerad . Utdöd 1769-01-20. |
Stamfar | Per Adlerfelt (1680-1743), friherre 1720 |
![]() | |
Introducerad | 1720 |
Grad | Friherrlig ätt nr 178 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1799, svärdssidan 1769 |
Svärdssidan | Carl Adlerfelt (1719–1769), död 1769, men vapnet blev vid begravningen i S:t Petri kyrka ej krossat, emedan hans änka var i havande tillstånd |
Spinnsidan | Carolina, född posthuma 1769 i Stockholm, död 1799 |
Adlerfelt är en svensk adlig släkt som härstammade från Finland.
År 1693 adlades hovkamreraren Carl Johansson med namnet Adlerfelt. Hans son Per (1680–1743) blev år 1720 friherre.[2]
Den friherrliga ätten slocknade 1769 och den adliga 1808.
Bland ättens övriga medlemmar märks:
|