Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Adalbert I av Ballenstedt, som har genererat flera debatter och väckt intresse hos olika samhällssektorer. Adalbert I av Ballenstedt är ett aktuellt ämne som har varit föremål för studier och forskning i olika sammanhang och discipliner. Med tiden har Adalbert I av Ballenstedt genomgått olika transformationer och fått olika betydelser, vilket gör det till ett ämne med stor komplexitet och bredd. Därför är det väsentligt att på djupet analysera de olika aspekter och dimensioner som Adalbert I av Ballenstedt omfattar, för att förstå dess omfattning och påverkan inom olika områden. Genom att utforska dess ursprung, utveckling och konsekvenser är det tänkt att erbjuda en heltäckande och objektiv vision av Adalbert I av Ballenstedt, med syftet att bidra till förståelsen och reflektionen kring detta ämne.
Adalbert I av Ballenstedt | |
Död | 1005 |
---|---|
Sysselsättning | Aristokrat |
Maka | Hidda av Lausitz |
Barn | Esiko av Ballenstedt Uta von Ballenstedt (f. 1000) Hazecha von Ballenstedt (f. 1002) |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Adalbert I av Ballenstedt, född omkring 970, var greve av Askanien-Ballenstedt och fogde av Kloster Nienburg och Hagenrode. Han blev stamfar till huset Askanien.
Vid mitten av 1100-talet skrevs en krönika om Albrekt Björnens förfäder, en krönika som bygger på äldre källmaterial. Uppgifterna i krönikan samstämmer med talrika indicier som finns i samtida källor från 1000-talet. Denna krönika nämner dock ej namnet på Esikos far. Således är namnet på askaniernas äldste kände anfader okänt; det honom senare tillskrivna namnet Adalbert baseras på en hypotes.
Adalbert gifte sig med Hidda av Lausitz, dotter till markgreve Hodo I (död 993). Paret fick följande barn: