Abraham Rydberg
Idag har Abraham Rydberg blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politiska beslut har Abraham Rydberg positionerat sig som ett centralt ämne i aktuella samtal och diskussioner. För att bättre förstå detta fenomen är det viktigt att analysera dess olika dimensioner och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Abraham Rydberg och hur de har format och påverkat vår miljö.
| Abraham Rydberg | |
 | |
| Född | 3 april 1780[1] Lidköpings församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 23 mars 1845[1] (64 år) Sankt Nikolai församling, Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Donator, skeppsredare, grosshandlare |
| Redigera Wikidata | |
Abraham Rydberg, född 3 april 1780 i Lidköping, död 23 mars 1845 i Stockholm, var en svensk grosshandlare, skeppsredare och donator.
Biografi
Prästsonen Rydberg studerade i Uppsala år 1798 och arbetade sig upp från fattigdom till välstånd och anseende. Han var mycket generös med donationer, bland annat till förbättrad sjömansutbildning genom Abraham Rydbergs stiftelse och till grunden för Hotell Rydberg.
Tre skolfartyg som ägts av stiftelsen bar hans namn: det första en fullriggare om 144 nettoton, byggd 1879, såld 1912, det andra ett fullriggat stålskepp om 193 nettoton, det tredje, Abraham Rydberg, en fyrmastad bark av stål om 1.966 nettoton inköpt 1929 (byggd 1892) och såld till Portugal 1942.
Rydberg var från 1827 ägare till fastigheten Skeppsbron 34 (numera Nordström & Thulins hus) vid Skeppsbron i Stockholm.[3] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Rydberg, Abraham, 1904–1926.
Noter
- ^ Abraham Rydberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6264, läs online.
- ^ Rydberg, ABRAHAM, Svenskagravar.se, läs online, läst: 15 juni 2017.
- ^ *Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 31. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.110 ISBN 91-89086-02-3
Vidare läsning
- Abrahamsson, Åke: Abraham Rydberg i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
- Lazarus (1897). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 1. Stockholm. sid. 50-53. Libris 68699. https://runeberg.org/millionar/1/0054.html
|