Idag har Abelvattnet fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan upptäckten har Abelvattnet varit föremål för debatt, forskning och fascination. Både experter och hobbyister har ägnat otaliga timmar åt att reda ut mysterierna kring Abelvattnet, utforska dess ursprung, inverkan och möjliga konsekvenser för framtiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Abelvattnet, och undersöka dess betydelse och relevans inom olika områden i det dagliga livet. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt bakom Abelvattnet och hur det har påverkat vårt samhälle.
![]() Mittisundet i Abelvattnet sett från väster 1967, före uppdämningen | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Land | ![]() |
Län | Västerbottens län |
Kommun | Storumans kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Tärna socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 65°31′35″N 14°49′55″Ö / 65.52629°N 14.83201°Ö |
SWEREF 99 TM | 7267121, 492234 |
Mått | |
Areal | 32,6 km² [1] |
Höjd | 663,2 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 68,6 km [2] |
Medeldjup | 19,1 m [1] |
Maxdjup | 61,3 m [1] |
Volym | 359 000 000 m³ [1] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Umeälvens huvudavrinningsområde (28000) |
Utflöde | Gejmån |
Utflöde (lokalt namn) | Vuole-Gassasavon |
VattendragsID (VDRID) | 727524-147657 |
GeoNames | 2727676 |
Status | |
Ekologisk potential | ![]() |
Kemisk status (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Miljöproblem | |
Försurning | ![]() |
Övergödning | ![]() |
Miljögifter (exkl. kvicksilver) | ![]() |
Främmande arter | ![]() |
Flödesförändringar | ![]() |
Kontinuitetsförändringar | ![]() |
Morfologiska förändringar | ![]() |
Källa | VISS (SE727147-146213) |
Övrigt | |
SjöID | 727147-146213 |
ID vattenförekomst | SE727147-146213 |
Vattenytans ID (VYID) | 726974-145501 |
Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenviken (SE1) |
Limnisk ekoregion | Norrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 726887-145380 |
Namn | Utloppet av Abelvattnet |
Areal | 125,81 km² |
Vattenytor | 33,78 km² |
Sjöprocent | 26,85 % |
Ackumulerad areal uppströms | 357,08 km² |
Biflödesordning | 2 |
Utflöde | Gejmån (Vuole-Gassasavon) |
VattendragsID (VDRID) | 727524-147657 |
Avstånd till havet | 383 km |
Medelhöjd | 750 m ö.h. |
Område nedströms | 727156-146324 |
Källor | [3][4][5] |
Abelvattnet, sydsamiska Aapije, nordsamiska Áepeje, är en sjö i Storumans kommun i Lappland som ingår i Umeälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 61,3 meter djup, har en yta på 32,6 kvadratkilometer och befinner sig 663,2 meter över havet.
Abelvattnet befinner sig mellan Södra Storfjället och Arefjället. Sjön avvattnas av Gejmån via Björkvattnet till Umeälven.
Abelvattnet utgjordes före uppdämningen av en västlig och en östlig sjö som avskildes av ett ganska smalt och grunt sund, Mittisundet. Detta sund har varit en plats där samerna låtit sina renhjordar simma över. Abelvattnet ligger i en dalgång som fortsätter in i Norge och som sedan gammalt utnyttjats som färdled mellan kulturbygderna vid Atlantkusten och fjällområdet. På norra sidan om Mittisundet fanns en koja och ett stall som i sen tid användes för övernattning under Norgefärderna.[6]
Vid Abelvattnet har hittats fem fångstgropssystem samt fem gravar, varav två från järnåldern och tre från senare tid. Det har också funnits många lämningar efter samisk kultur, exempelvis kåtor, förvaringsgropar och båthus. Många av lämningarna är idag överdämnda.[6]
Sjön dämdes 1961 av en 600 meter lång och 18 meter hög damm som fungerade som flerårsmagasin till Gejmåns kraftstation. Vattennivån i dammen varierar från 652 till 668 meter över havet. 2010 färdigställdes ett vattenkraftverk som utnyttjar den befintliga dammen och utloppstunnel. Kraftverket har en 4,6 MW kaplanturbin med en genomsnittlig årlig elproduktion på 14.7 GWh.
Abelvattnet ingår i delavrinningsområde (726887-145380) som SMHI kallar för Utloppet av Abelvattnet. Medelhöjden är 750 meter över havet och ytan är 125,81 kvadratkilometer. Räknas de 33 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 357,08 kvadratkilometer. Gejmån (Vuole-Gassasavon) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 2, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 2 vattendrag innan det når havet efter 383 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (36 procent) och kalfjäll (36 procent). Avrinningsområdet har 33,78 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 26,8 procent.[4]