I dagens värld är 1749 Telamon ett ämne som väcker stort intresse och debatt. Betydelsen av 1749 Telamon har ökat de senaste åren och dess inflytande sträcker sig till flera samhällsområden. Från den vetenskapliga till den politiska, kulturella och sociala sfären har 1749 Telamon blivit en avgörande fråga som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 1749 Telamon, och analysera dess inverkan och återverkningar på olika sfärer. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i dess utveckling genom historien och de framtidsperspektiv den erbjuder.
| 1749 Telamon | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | K. Reinmuth |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 23 september 1949 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1749) Telamon |
| Alternativnamn | 1949 SB, 1941 BP, 1966 CN[1] |
| Uppkallad efter | Telamon[3] |
| Småplanetskategori | Jupiters trojaner (grekiska lägret)[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 5,705 AU |
| Perihelium | 4,582 AU |
| Halv storaxel | 5,144 AU |
| Excentricitet | 0,1091385 |
| Siderisk omloppstid | 11,67 år |
| Medelomloppshastighet | 13,13 km/s |
| Medelanomali | 307,8° |
| Inklination | 6,099° |
| Longitud för uppstigande nod | 340,9° |
| Periheliumargument | 113,4° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 64,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 16,9 h |
| Albedo | 0,073 |
| Absolut magnitud (H) | 9,53[4] |
1749 Telamon eller 1949 SB[1] är en trojansk asteroid i Jupiters lagrangepunkt L4.[2] Den upptäcktes 23 september 1949 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter Telamon i den grekiska mytologi.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 64 kilometer.
| |||||||||||