Överhovstallmästare
I dagens värld har Överhovstallmästare blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor runt om i världen. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Överhovstallmästare fått en allt större betydelse i människors dagliga liv, och påverkat områden som utbildning, arbete, politik, hälsa, bland annat. Det är därför det är avgörande att i detalj förstå och analysera hur Överhovstallmästare förändrar och formar världen vi lever i, samt de möjliga implikationer och konsekvenser detta kan få i framtiden. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan och relevans av Överhovstallmästare idag, såväl som de utmaningar och möjligheter som det innebär för det moderna samhället.
Överhovstallmästare var titeln på hovfunktionär som innehade en av de allra förnämsta rangplatserna vid det kungliga hovet i Sverige. Honom tillkom högsta uppsikten över hovstallstaten, men denna styrdes dock närmast av förste hovstallmästaren, och han var en tid chef för stuteriväsendet i riket, därvidlag efterträdande den forne riksstallmästaren i en del av dennes åligganden. Ämbetet avskaffades vid utgången av 1969.[1]
Lista över överhovstallmästare
Listan är ofullständig
- 1763-1769: Johan Henrik Sparfvenfeldt
- 1769-1772: Jakob Wattrang
- 1772-1791: Greve Adolf Fredrik Lewenhaupt
- 1791-1818: Greve Gustaf Lewenhaupt
- 1818: Greve Claes Rålamb
- 1856-1859: Friherre Ferdinand Braunerhielm
- 1860-1874: Greve Gustaf von Essen
- 1875-1885: Rudolf Tornérhjelm
- 1885-1888: Greve Carl Björnstjerna
- 1888-1908: Greve Alfred Piper
- 1908-1912: Greve Gustaf Gyldenstolpe
- 1912-1931: Friherre Fredrik Wrangel
- 1932-1957: Friherre Hans Ramel
Se även
Referenser
- ^ ”Sveriges hovförvaltning moderniseras”. Vestkusten. 8 januari 1970. http://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19700108.1.2. Läst 24 januari 2016.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Öfverhofstallmästare, 1904–1926.
