Öppen stad

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Öppen stad från olika perspektiv och tillvägagångssätt, med syftet att ge en holistisk och komplett vision av detta ämne. Olika aspekter relaterade till Öppen stad kommer att analyseras, vilket ger detaljerad och uppdaterad information som gör det möjligt för läsaren att fullt ut förstå dess betydelse och relevans i det aktuella sammanhanget. Likaså kommer olika studier, forskning och expertutlåtanden om Öppen stad att granskas, för att erbjuda en heltäckande och berikande vision som bidrar till kunskapen och förståelsen av detta ämne. Genomgående i artikeln kommer specifika aspekter av Öppen stad att fördjupas och belysa dess inverkan på olika områden och dess inflytande på det nuvarande samhället.

För den italienska filmen från 1945, se Rom – öppen stad. För Teju Coles roman från 2011, se Öppen stad (roman).

Innebörden av öppen stad är enligt Haagkonventionerna att en stad i krigstid vid ett befarat fientligt anfall inte ämnar försvara sig utan lämnar stadsportarna öppna för fiendens styrkor att besätta staden utan strid. Detta har hänt många gånger i krigshistorien, när man insett att det är meningslöst att försvara sig mot en överlägsen fiende och man vill skona staden mot onödig förstörelse. Likaså får en oförsvarad stad som saknar typiska militära mål inte anfallas eller bombas.

Historiska exempel

Exempel på städer som förklarats som öppen stad:

Anfallande militärstyrkor har inte alltid respekterat att en stad har förklarat sig som öppen stad. Ett exempel på detta var det tyska bombanfallet mot Belgrad i april 1941.

Se även

Referenser

  1. ^ ”öppen stad”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6ppen-stad. Läst 15 juni 2018. 
  2. ^ State, Paul F. (2015-04-16) (på engelska). Historical Dictionary of Brussels. Rowman & Littlefield. sid. 482. ISBN 9780810879218. https://books.google.se/books?id=fj19CAAAQBAJ&pg=PA482. Läst 15 juni 2018