Idag är Åke Wiberg ett ämne som fortsätter att väcka intresse och debatt inom olika områden. I åratal har Åke Wiberg varit föremål för forskning, diskussioner och reflektioner bland experter och personer som är intresserade av ämnet. Dess betydelse ligger i dess inflytande på grundläggande aspekter av samhället, kulturen och det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Åke Wiberg för att utforska dess olika aspekter och förstå dess inverkan idag. Genom en fördjupad analys kommer vi att söka belysa nyckelaspekterna av Åke Wiberg och dess relevans i den samtida världen.
| Åke Wiberg | |
| Född | 30 mars 1902[1] Göteborg[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 25 november 1963[1] (61 år) Stora Kils församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Direktör[1], politiker[1] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Fyrstadskretsen (1941–1949)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Högerpartiet[1] | |
| Redigera Wikidata | |
John Åke Truls Wiberg, född 30 mars 1902 i Göteborg, död 25 november 1963 i Stora Kils församling, Värmlands län, var en svensk direktör och politiker (höger). Han var bror till Magnus Wiberg.
Efter studentexamen i Göteborg 1920 blev Wiberg i Lund filosofie kandidat 1921 och juris kandidat 1924. Han var direktör i AB Malmö Strumpfabrik 1934–40, verkställande direktör i detta och andra bolag i textil-, järn- och träbranscherna från 1940. Han var ordförande i Sveriges trikåfabrikers förening, styrelseledamot i bland annat Industriförbundet och Textilrådet samt vice ordförande i Svenska Institutet.
Wiberg var ledamot av Malmö stadsfullmäktige 1930–47, vice ordförande i drätselkammarens finansavdelning och i budgetberedningen. Hans var sakkunnig i Finansdepartementet 1946–47, ledamot av Statens Bränslekommission 1943–44, av Nationalmuseiutredningen 1944-47, av Kungliga teaterstyrelsen från 1943, ordförande i Statens konstråd 1944–48, ledamot av riksdagens andra kammare 1941–49, invald i Fyrstadskretsen, vice ordförande i Bankoutskottet, suppleant i Utrikesutskottet och Utrikesnämnden. Han utnämndes till hedersdoktor vid Göteborgs universitet 1958.[2]
1953 upprättade Wiberg en stiftelse i sitt eget namn. Den ger stöd till barn- och ungdomsverksamhet samt forskning inom medicin, humaniora och samhällsvetenskap.[3]
|