Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Åke E. Andersson, som har varit föremål för intresse och debatt i olika områden och sammanhang över tid. Åke E. Andersson har varit föremål för studier av olika experter och har väckt intresse hos en bred allmänhet. Under hela detta skrivande kommer olika perspektiv och förhållningssätt angående Åke E. Andersson att analyseras, i syfte att erbjuda en heltäckande och heltäckande vision om detta ämne. Likaså kommer de implikationer och återverkningar som Åke E. Andersson har haft inom olika områden att utforskas, liksom dess relevans idag.
| Åke E. Andersson | |
| Född | 25 maj 1936 Sverige |
|---|---|
| Död | 14 augusti 2021 (85 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Nationalekonom |
| Arbetsgivare | Umeå universitet |
| Utmärkelser | |
| Honda-priset (1995)[1] Hedersdoktor (2002)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Åke Emanuel Andersson, född 25 maj 1936 i Sollefteå församling, död 14 augusti 2021 i Falkenberg, var en svensk ekonom och professor.
Andersson tog 1963 en filosofie kandidatexamen vid Göteborgs universitet och blev 1967 filosofie licentiat vid samma lärosäte. Han var från 1979 professor i regionalekonomi vid Umeå universitet. Han var 1988–1999 chef för Institutet för framtidsstudier. Han var därefter professor i infrastrukturens ekonomi vid KTH och efter det professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping.
Andersson invaldes 1990 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien. 1995 tilldelades han den japanska utmärkelsen Honda Prize.