I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Ängelholms stad. Från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle kommer vi att utforska alla relevanta aspekter relaterade till detta ämne. Under de kommande raderna kommer vi att analysera dess inverkan på olika områden, dess utveckling över tid, såväl som dess möjliga konsekvenser i framtiden. Vi kommer att ta upp både dess positiva och negativa aspekter, med målet att ge läsaren en mer komplett och balanserad förståelse av Ängelholms stad. Följ med oss på denna turné och upptäck allt som finns att veta om detta fascinerande ämne.
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Ängelholms stad. För orten se Ängelholm, för dagens kommun, se Ängelholms kommun.
Den 16 oktober 1516 utfärdade den danske kungen Kristian IIstadsprivilegier för den nya staden Ängelholm. Invånarna i Rynestad/Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad. Redan 1547 upphävdes emellertid privilegierna och stadens borgare befalldes flytta till Landskrona. Först 1767 återfick Ängelholm fullständiga stadsrättigheter. Under mellantiden hade staden dock i åtskilliga avseenden varit likställd med andra städer med rätt att bedriva viss handel och att utse riksdagsrepresentanter.[1]
Ängelholms stad blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 9 mars 1945) överfördes till Ängelholms stad och församling från Rebbelberga landskommun och församling fastigheterna Rebbelberga 10:16, 10:73, 10:74, 10:88, 10:89 och 10:175, omfattande en areal av 0,07 kvadratkilometer, varav allt land, och 16 invånare.[2]
Staden inkorporerade 1952 Höja landskommun och Rebbelberga landskommun där dock för Rebbelberga jordebokssocken bara en del överfördes och resten blev ett område av Ängelholms stad för vilket jordregister fördes[3]. Staden uppgick 1971 i den då nybildade Ängelholms kommun.[4]
Den 1 januari 1955 överfördes från Hjärnarps landskommun och Hjärnarps församling till Ängelholms stad och Rebbelberga församling fastigheterna Brödagården 1:3 och Bonstorp 2:4 omfattande en areal av 0,58 kvadratkilometer, varav allt land. Invånarna i området var sedan tidigare kyrkobokförda i Rebbelberga församling.[5]
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1154[7] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1934 och går tillbaka på ett sigill från 1693. Ängeln står för ortnamnet och fiskarna för laxfisket. Efter kommunbildningen registrerades det gamla stadsvapnet i PRV år 1975.
Geografi
Ängelholms stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 47,62 km², varav 46,83 km² land.[2]
Tätorter i staden 1960
I Ängelholms stad fanns tätortenÄngelholm, som hade 11 601 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 92,5 procent.[8]
